När du ska välja tält har du ett brett utbud av alternativ, allt från minimalistiska ultralätta tält till billiga och lite tyngre instegsmodeller. Användning och budget varierar, och det perfekta tältet för nybörjare och de som tar kortare turer skiljer sig avsevärt från vandrare som räknar varje gram. Efter omfattande tester av prestanda, genomgång av betyg och kundrecensioner samt många nätters sömn under stjärnorna listar vi här de 10 bästa lättviktstälten för 1 person.
Längre ner har vi inkluderat en komplett tältguide som går igenom vad du bör tänka på när du ska köpa ett tält. Den tar vi upp koncept som ”körkort för tält” (som naturligtvis inte finns, men kanske borde finnas), olika typer av tält samt vilka utvärderingskriterier du bör ha. Vi har även gjort en liknande jämförelse för 2-personerstält som du gärna får kika på.
Jämförelsetabell: Lättviktstält för 1 person
| Produkt | Typ | Vikt | Pris |
|---|---|---|---|
| Big Agnes Copper Spur HV UL 1 | Dubbelväggigt | 964 gram | Se priset |
| REI Quarter Dome SL 1 | Dubbelväggigt | 907 gram | Se priset |
| Gossamer Gear The One | Enkelväggigt | 503 gram | Se priset |
| Durston Gear X-Mid 1 | Dubbelväggigt | 795 gram | Se priset |
| Big Agnes Tiger Wall UL 1 | Dubbelväggigt | 850 gram | Se priset |
| MSR Hubba NX Solo | Dubbelväggigt | 964 gram | Se priset |
| Zpacks Plex Solo | Enkelväggigt | 395 gram | Se priset |
| Tarptent Aeon Li | Enkelväggigt | 448 gram | Se priset |
| Sea-to-Summit Alto TR 1 | Dubbelväggigt | 936 gram | Se priset |
| NEMO DragonFly 1 | Dubbelväggigt | 935 gram | Se priset |
1. Big Agnes Copper Spur HV UL1
Big Agnes Copper Spur HV UL1 är ett rymligt, fristående dubbelväggstält som är lätt att sätta upp och har en vikt på 964 gram. Med en sidodörr, en hög ventilationsöppning och dubbla dragkedjor har Copper Spur massor av alternativ för att ventilera ut fukt, öka luftflödet och minska kondens. Sidodörren gör det enkelt att komma in och ut och den stora främre absiden och du kan enkelt förvara din utrustning där utan att blockera åtkomsten. En takficka, mediafickor och interna hängpunkter hjälper till att hålla din utrustning organiserad och undangömd. En långvarig vandringsfavorit och en utmärkt balans mellan lyx och låg vikt.
2. REI Quarter Dome SL 1
REI Quarter Dome SL 1 är ett dubbelväggstält för en person som väger 907 gram. Trots sin låga vikt är interiören anmärkningsvärt beboelig, med vertikala sidoväggar, många invändiga fickor för att hålla sig organiserad och en takventil för att minimera intern kondens. En stor absid ger gott om extra utrustningsförvaring, medan dörren med dubbla dragkedjor gör det möjligt att ventilera toppen samtidigt som den håller botten förseglad för vindskydd och bättre integritet.
3. Gossamer Gear The One
Gossamer Gear The One är ett ultralätt, enkelväggigt vandringsstavstält som väger 503 gram. Den har en rymlig interiör som är som ett palats för en person, med utmärkt ventilation för att förhindra intern kondens. Den främre absiden är ganska stor med en mittöppning med dragkedja som kan stängas vid dåligt väder, eller rullas tillbaka för utsikt. Den är också tillräckligt stor för att förvara din packning under halv och komma in och ut genom den andra. Ett utmärkt val för solo vandrare.
4. Durston Gear X-Mid 1
Durston X-Mid 1P är ett 795 grams dubbelväggigt vandringsstavstält som är exceptionellt lätt att sätta upp. Detta 2-dörrstält är tillverkat av 20D polyester och kräver vandringsstavar för att slå upp. Alla sömmar är tejpade och innertältet är valfritt så att du kan välja att bara använda yttertältet om så önskas. X-mid kan sättas upp ” fly-first” i regnet för att hålla innertältet torrt och har gott om förvaringsutrymme invändig för utrustning. Detta medelstora tält är stormtåligt och klarar extrema förhållanden.
5. Big Agnes Tiger Wall UL 1
Big Agnes Tiger Wall UL 1 är ett rymligt 850 grams dubbelväggigt tält med en enkel att sätta upp. Den stora dörren med dubbla dragkedjor gör det enkelt att komma in och ut och skapa en stor vestibul för gott om förvaring av redskap. En stor takficka och sidofickor ger utmärkt förvaringsutrymme, medan sidoväggar i mesh ger extra avskildhet. Den höga kvaliteten på Tiger Wall och dess hållbara konstruktion har gjort den till en favorit för backpackers.
6. MSR Hubba NX Solo
Den nyligen omarbetade MSR Hubba NX Solo är ett fristående dubbelväggstält som väger 964 gram. Den har en sidoingång och absid så att du kan förvara din extra utrustning under skydd och samtidigt ta dig in och ut ur tältet enkelt. Tältet är lätt att sätta upp med en dubbel navstångsstruktur som ger utmärkt huvud- och fotutrymme. Kolfiberstångsstrukturen ger utmärkt stabilitet i vindförhållanden, medan god ventilation hjälper till att förhindra intern kondens.
7. Zpacks Plex Solo
Zpacks Plex Solo (395 gram) är ett enkelväggigt vandringsstavstält tillverkat med Dyneema DCF som inte sträcker sig eller hänger sig på natten och är extremt vattentätt. Den har ett djupt badkarsgolv för att hålla dig torr, branta väggar för att ta bort stark vind och snö, och en regnbågsdragkedja som gör det lätt att ta sig in och ut från vardera sidan av den främre absiden. Uppsättningen kräver en vandringsstav. Om du är en längre vandrare eller om du vill ha ännu mer takhöjd rekommenderar vi att dimensionera upp till Zpacks AltaPlex, som är praktiskt taget identiskt men har ett längre badkarsgolv.
8. Tarptent Aeon Li
Tarptent Aeon Li enkelväggstält har ett flytande golv i badkarstil och framvägg i mesh. Aeon Li väger 448 gram och är dimensionerad för en person plus utrustning. Den kräver en vandringsstav för att sätta upp och har en främre absid som kan fästas öppen vid bra väder. Aeon Li är gjord med Dyneema DCF. Passar perfekt för alla minimalistiska äventyr, t.ex. långvandringar, cykelturer, forsränning och backpackingäventyr.
9. Sea to Summit Alto TR 1
Sea-to-Summit TR 1 är ett 1-persons halvfristående dubbelväggstält som väger 936 gram och är lätt att slå upp i trånga ställen. Den har en enkel sidodörr och absid som är tillräckligt stor för din utrustning utan att kompromissa med åtkomsten. Tältet är väl ventilerat för att hålla dig sval och minska intern kondens. En av tältets utmärkande egenskaper är dess inre volym när det gäller takhöjd och rymlighet. De nästan vertikala väggarna och ett 5-sidigt innertält gör det möjligt att sitta upp helt, byta kläder och förvara extra personliga föremål inuti som du vill ha nära till hands på natten.
10. NEMO DragonFly 1
NEMO DragonFly 1 väger 935 gram och är ett lätt dubbelväggigt tält med en sidoingång och stor absid med gott om förvaringsutrymme. Det fristående innertältet ger enkel installation, med utmärkt ventilation mellan innertältet och yttertält för att hjälpa till att minska tältkondens. Bra ventiler uppmuntrar luftflödet, medan det höga badkarsgolvet förhindrar kall vind från att kyla dig underifrån.
Vad ska man tänka på när man köper tält?
Tält har egentligen en huvudfunktion, att ”torrhålla liggande”. För oss vanliga dödliga handlar det om tak över huvudet medans vi sover. Men om ”tak över huvudet” är huvudfunktionen så behöver vi ju egentligen inget tält. Utan det räcker i vissa samman om jag spänner upp ett skynke av vattentätt material (en tarp eller presenning). Förutsättningen är då att det inte blåser eller att det inte finns några mygg. Och här kommer vi in på ett nyckelord i sammanhanget när det gäller tält, nämligen omständigheterna.
Att välja tält handlar om att välja tält efter omständigheterna. Här finns två dimensioner som är väldigt användbara när man försöker bedöma vilket typ av tält som man behöver. Den första dimensionen är ”terräng” vilket syftar till om man kommer tältet i skogen där det är någorlunda vindskyddad eller på fjället där det kan vara mycket vindutsatt. Den andra dimensionen är ”årstid” vilket syftar till om man kommer man använda tältet under sommaren när det är barmark eller under vintertid.
Det säger sig självt att ett tält som är dimensionerat för att användas på ett vindutsatt fjäll under vintertid ställer stora krav på hållfasthet och konstruktion.
Men det är bara en bråkdel av alla svenska vandrare som någonsin kommer att tälta på ett vindutsatt fjäll under vintern. Trots det är de traditionella skandinaviska tälten som de flesta använder dimensionerat för att klara detta.
Det innebär således att om man håller till i skogen under barmarkssäsongen tvingas man bära på onödigt tunga och stabila tält som dessutom är dåliga på att ventilera bort fukt. Vi brukar med en dåres envishet upprepa att använda den lättaste utrustningen som gör jobbet. Dubbdäck är jättebra på vintern, på sommaren finns det både lättare och billigare lösningar.
Vandrar du på sörmlandsleden under barmarkssäsongen ska du självklart välja ett annat typ av tält om du skidar över finnmarksvidda på vintern. I det senare fallet bör du ha ett bombsäkert vintertält, medan du i alla andra sammanhang bör du välja en lättare tältlösning.
Tips och råd
Innan vi börjar prata om olika modeller behöver vi ta några ord om det här med körkort för tält. Vi har redan varit inne på att det inte finns (av naturliga själ) men vi tycker kanske att det borde finns. Liksom i trafiken är det ju inte alltid bilens fel om det händer en olika och samma sak gäller för tält. Det är inte alltid tältets fel om det inte håller för regn, rusk och vind. Man ser ofta många dåligt uppspänna, dragspelsliknande skapelser i skogar, berg och dalar. Därför kommer här några tips eller ”regler” att tänka på.
Första regeln är att välja en så skydda lägerplats som möjligt om det blåser eller regnar (eller om man misstänker att det kommer blåsa och regna under natten). En vindskyddad lägerplats gör väldigt stor skillnad. Trots det så ska man inte slå upp tältet i en håla där vatten samlas. Detta gäller dock i huvudsak området i tälten omedelbara närhet, det vill säga man kollar det vatten som rinner eller kommer att rinna ifrån tältduken och ned på marken runtom. Kommer det att rinna bort ifrån tältet eller kommer det att rinna in under tältet? Har man koll på detta så kan man vara ganska trygg.
Andra regeln innebär att när man spänner upp sitt tält så SPÄNNER man upp sitt tält. Det ska vara spänt. Nästan som ett korvskinn eller som ett trumskinn. Man stäcker linor, släpper efter på linor och flyttar på pinnar så att väven är väl sträckt överallt. Helst ska det finnas några veck alls.
Tredje regeln gäller det här med tältpinnar. När man väl har bestämt vart exakt tältpinnarna ska vara under hela natten (efter att man har spänt upp och justerat) så ska tältpinnarna slås hela vägen ner i marken. Den ska inte sticka upp vare sig decimetrar, centimetrar eller millimetrar. Tältlinan ska alltid träffa tältpinnen i en 90 grader rät vinkel. Inte snett så att den drar tältpinnen upp ur backen eller på något annat sätt. 90 grader och tältpinnen hela vägen ned. Är det extra blåsigt och man bedömer att tältpinnarna kanske sitter dåligt så kan man naturligtvis lägga ett antal tunga stenar på tältpinnarna runt om och eller på den vindutsatta sidan. Dom här stenarna tar man helst i en bäck och slänger tillbaka dom nästa morgon. Det man inte ska göra är att lämna dom här stenarna i en ring som ett moment över var ens tält har tillbringat natten. Man ska försöka i möjligaste mån låta dom som kommer till den här tältplatsen vi ett senare tillfälle komma till en så ostörd och oförstörd natur som möjligt.
Vilka olika typer av tält finns det?
Tarp
Lättaste formen av skydd är en tarp av lätt material. Min egen hemgjorda variant är ganska rejält tilltagen, den är gjord i ett material som heter Dyneema Composite Fabric vilket är extremt starkt, extremt lätt och extremt dyrt material. Tarpen väger bara 220 gram inklusive lina. En sådan tarp är lätt att göra själv, men materialet kostar runt 200 kronor per kvadratmeter (så det kan bli ganska dyrt ändå). Ett annat alternativ är att köpa en plastpresenning för 40 kronor vilket fungerar alldeles utmärkt. Det är klart, om man väljer ett tyngre material så kan det finnas anledning att tänka på hur stor presenning man egentligen behöver.
Fördelen med en tarp är att man kan spänna upp den på en mängd olika sätt beroende på väder och vind. Den är också luftig, ger minimala kondensproblem och man sover väldigt nära naturen. Nackdelen är att den redan vid ganska liten vind är väldigt kylande mot sovsäcken och man har inte något insektsskydd.
Tarptält
Tarp är utmärkt före och efter insektssäsongen. Är man minimalist så kan man skydda sig mot mygg genom att ha en ett insektnät över ansiktet när man ligger i sovsäcken. Det väger inte många gram. En annan variant är en lätt bivacksäck som man drar utanpå sovsäcken och som har insektsnät över ansiktet. Den skyddar dessutom mot kalla vindar.
Själv tycker jag båda dom här varianterna är lite väl minimalistiska. Jag vill ha ett avskilt utrymme där jag kan sitta och äta, skriva dagbok och inte behöva bekymra mig om surrande insekter i min omedelbara närhet. Det kräver någon form av innertält som jag kan spänna upp under min tarp. Sådana innertält väger lika mycket som de lättaste bivacksäckar (det vill säga 200 gram och uppåt). Har man då också en lätt tarp (som väger cirka 200 gram) är man snart uppe i ett halvt kilo för kombinationen tarp och innertält eller tarp och bivacksäck. Då finns det lösningar som enligt min mening både är lättare och bättre. Dom kallas för tarptält.
Ett tarptält kan man något förenklat beskriva som en avancerad tarp eller ett yttertält som med insektnät är förbundet med en vattentät tältbotten. Det finns också tarptält som har helt tät väv runtom, ofta kompletterad med insektsnät vid dörrarna. Dom lättaste tarptält är enligt min mening idealiska för skogen under barmarksperioden. Det finns även något tyngre tarptält som fungerar alldeles utmärkt under barmarksperioden på fjället. Det är då tarptält (som vid behovs) kan spänna ner tätt intill marken runtom hela tältet.
Här kan det vara läge att påpeka att det inte är alla tält (eller tarptält) som är särskilt lämpade för personer som är längre än drygt 180 centimetrar. Är man exempelvis 190 centimeter så kan du ofta ligga och släpa både fötter och huvud i kondensblöt tältväv. Det finns tält för långa personer, det här är alltså något som man bör tänka på när man köper tält.
Dom allra lättaste tarptält av Cuben Fiber eller Dyneema Composite Fabric är väldigt dyra. Det materialet är också fullständigt oelastiskt vilket gör det besvärligt att få ett bra spänn på tältet (om man inte sätter upp det på en fullkomligt slät gräsmatta). Tarptält utav traditionell tältväv (silnylon) som är något tyngre har dock fördelen att väven är en smula elastisk, vilket gör den mycket mer förlåtande när man spänner upp tältet på jämn mark. Det här är också en betydligt billigare väv, vilket leder till ett billigare tält.
Dubbelväggigt tält
Då har vi då kommit till det klassiska dubbelväggiga tältet. Dom för vinterbruk har en överkapacitet för sommarbruk och särskilt för skogen, vilket gör dom onödigt tunga och ventilationen blir ofta både tung och dåligt fungerande. Men glädjande nog så finns det idag ett ökande antal dubbelväggiga tält som är konstruerade för barmarksbruk, och därmed så hjälper tillverkar oss som måste konka runt på det hela att spara en del vikt. Det finns idag till och med dubbelväggiga tält som är lika lätta (eller lättare) än en hel del av de enkelväggiga tarptält som vi redan har prata om.
Nu gillar jag visserligen lätta prylar men jag är ändå lite skeptisk till dom allra lättaste dubbelväggiga tälten. Främsta orsaken är att vävarna med nödvighet blir värdigt tunna och lätta. Dessutom för att spara vikt blir ventilationslösningar ofta dåligt fungerande eller kanske till och med obefintliga. Jag har väldigt svår att se att de lättaste dubbelväggiga tälten har några fördelar framöver motsvarande enkelväggiga tarptält i samma viktklass (och med samma viktklass menar jag tält som väger mellan 500–1000 gram per person).
En annan faktor som man bör ha i åtanke när man väljer mellan de dubbelväggiga tält som finns på marknaden är skillnaden mellan den amerikanska och skandinaviska tältmodellen. Den skandinaviska modellen är något som Hilleberg gick i bräschen för när dom grundades för ett antal decennier sedan. Det innebär att yttertältet och innertältet reses samtidigt (det vill säga, dom sitter ihop) vilket är väldigt lämpligt när man slår upp sitt tält i regniga väder. Den amerikanska modellen har sina rötter i ett torrare inlandsklimat. Där reser man först innertältet och sedan draperar man det vattentäta yttertältet ovanpå. Det här en mindre lyckad lösning om man slår upp sitt tält i sammanband med att det regnar ordentligt. Då hinner innertältet (och golvet som man ska sova på) att bli blött innan man får dit det fladdrande yttertältet.
En annan sak som också tåls att tänkas på när det gäller skillnaden mellan den amerikanska och skandinaviska tältmodellen är konstruktionen och förhållandet mellan yttertält och innertält. Skandinaviska tält är ofta konstruerade på ett sådan sätta att när man öppnar yttertältsdörren så har man en absid innanför. Det eventuellt fallande regn riskerar således inte att falla på innertältet eftersom innertältet har en lodrät vägg och inte sticker ut i absiden. Amerikanska tält är ofta konstruerade så att när man öppnar yttertältet så riskerar fallande regn att komma på delar av innertältet.
Så för skandinaviska förhållanden är det definitivt så att jag använder och föredrar den skandinaviska modellen. Den amerikansk modellen på tält har sina fördelar i torra och varma klimat där det mindre ofta regnar. En stor fördel om det inte regnar är att man kan slå upp innertältet (som ofta mest bestå av myggnät) separat och ligga och sova under bar himmel och ändå vara helt skyddad mot insekter.
Viktiga egenskaper
Vikt
Tältets vikt är särskilt viktigt att ta i beaktning när du ska bära det på ryggen. Ju längre och tuffare vandringsled desto jobbigare blir det. Så frågan är hur mycket komfort du kan tänka dig tumma på för att spara in grammen. Ett tälts ”total vikt” är den sammanlagda vikten av alla tältdelar, nämligen innertält, yttertält, bågar, markpinnar, packpåsar, instruktioner, reparationsutrustning och andra eventuella grejer tillverkaren skickar med. Ett tälts ”minsta vikt” är den sammanlagda vikten av det absolut nödvändigaste, det vill säga innertält, yttertält och bågar. Varför skillnaden? Många lämnar alla extra förpackningar hemma istället för att bära med sig det.
Tältstänger
Tältstänger är gjorda av glasfiber, aluminium eller kolfiber. Aluminium är den mest hållbara av de tre, medan kolfiber normalt endast används i mycket avancerade tält där fokus ligger på låg vikt. Glasfiber är det minst hållbara som ofta går sönder, så mycket att vi rekommenderar att du undviker alla tält med glasfiberstänger. Alla ovan har tältstänger i aluminium eller använder vandringsstavar. De flesta tillverkare som säljer vandringsstavstält erbjuder vanliga tältstänger som ett tilläggsköp.
Hållbarhet
Golvet i ett tält är den del av ett tält som med största sannolikhet punkteras eller slits sönder till följd av marknötning.
Dörrar
Tält med två dörrar är ofta att föredra när man köper ett tält för två personer eftersom det innebär att varje person kan gå in och ut utan att störa varandra. 1-personstält med två dörrar är också ganska bekväma, särskilt i dåligt väder, eftersom du kan laga mat under en vestibul och ha utrustning i den andra.
Förvaring
Invändiga fickor och förvaringsorganisation är ett plus i ett flermanstält. Leta efter invändiga fickor och redskapsöglor för att hänga upp utrustning i taket. Ett redskapsloft är en extra bonus. Vestibulutrymme är alltid ett plus också, speciellt om det finns flera dörrar så att redskapsförvaring inte blockerar in- och utgång.
Ventilation
Alla tält upplever tältkondens. Med en bra tältplats och ventilation är de bästa sätten att undvika det. Leta efter tält som har massor av nät för att underlätta luftflödet, övre ventiler för att släppa ut fuktig luft och dörrfästen för att rulla upp tältdörrarna och hålla dem öppna på natten.