När du ska välja tält har du ett brett utbud av alternativ, allt från minimalistiska ultralätta tält till billiga och lite tyngre instegsmodeller. Användning och budget varierar, och det perfekta tältet för nybörjare och de som tar kortare turer skiljer sig avsevärt från vandrare som räknar varje gram. Efter omfattande tester av prestanda, genomgång av betyg och kundrecensioner samt många nätters sömn under stjärnorna listar vi här de 10 bästa lättviktstälten för två personer.
Längre ner har vi inkluderat en komplett tältguide som går igenom vad du bör tänka på när du ska köpa ett tält. Där tar vi upp koncept som ”körkort för tält” (som naturligtvis inte finns, men kanske borde finnas), olika typer av tält samt vilka utvärderingskriterier du bör ha. Vi har även gjort en liknande jämförelse för 1-personstält som du gärna får kika på.
Jämförelsetabell: 2-personerstält
| Produkt | Konstruktion | Vikt | Pris |
|---|---|---|---|
| Big Agnes Copper Spur HV UL 2 | Fristående | 1219 gram | Se priset |
| MSR Hubba Hubba 2 | Fristående | 1304 gram | Se priset |
| Zpacks Duplex | Vandringsstav | 539 gram | Se priset |
| Big Agnes Tiger Wall UL 2 | Semi-Fristående | 992 gram | Se priset |
| REI Co-op Flash Air 2 | Vandringsstav | 879 gram | Se priset |
| MSR FreeLite 2 | Semi-Fristående | 907 gram | Se priset |
| Tarptent Double Rainbow | Semi-Fristående | 1191 gram | Se priset |
| Durston Gear X-Mid 2 | Vandringsstav | 1025 gram | Se priset |
| Slingfin Portal 2 | Fristående | 1305 gram | Se priset |
| NEMO DragonFly 2 | Fristående | 1162 gram | Se priset |
1. Big Agnes Copper Spur HV UL2
Big Agnes Copper Spur HV UL2 är ett populärt lättviktstält och med goda skäl. Det är ett fristående tält som är lätt att sätta upp och som har två dörrar, så du kan enkelt komma ut och in utan att behöva klättra över din partner (eller din utrustning). Tältet har en rymlig interiör med hög takhöjd och branta väggar så att du kan sitta upp inuti tältet utan att röra sidorna. Förvaring från golvet sker i form av ett överdimensionerat fack i taket, samt flertalet fack på sidorna som ger gott om plats till personliga föremål som du vill ha nära till hands. Big Agnes Copper Spur HV UL2 har en vestibul i markisstil som utökar det täckta bostadsutrymmet, vilket är bra för både duggregn och solskydd. Tältet väger bara 1219 gram och är ett exceptionellt lätt men fullt utrustat vandringstält.
2. MSR Hubba Hubba 2
Den nyligen uppdaterade MSR Hubba Hubba 2 är ett fantastiskt bra och välgjort tält. Det väger endast 1304 gram, är enkelt att sätta upp samt har två sidodörrar, så du kan enkelt komma ut och in utan att behöva störa din partner på natten. MSR Hubba Hubba 2 är ett fristående med ett stort inre utrymme och en rektangulär planlösning, vilket möjliggör användning av 65 cm breda liggunderlag om så önskas. Tältet har även två stora vestibuler som fungerar utmärkt för att förvara utrustning.
3. Zpacks Duplex
Zpacks Duplex är ett enkelväggigt vandringsstavstält med två vestibuler som bara väger 539 gram. Det finns gott om plats för en person plus utrustning men passar även två personer bekvämt. Zpacks Duplex har två separata sidodörrar, ett heltäckande badkarsgolv, tejpade sömmar samt sidoväggar i nät som fungerar som insektsskydd. Tältstrukturen är väldigt väderbeständig och det sättas upp med antingen två vandringsstavar eller tältstänger. Zpacks Duplex är gjord av ett ultralätt material som heter ”Dyneema Composite Fabric” som är vattentätt och stumt vilket gör att det inte kommer ”sjunka ner” på natten eller när det regnar. Tältet är genomskinlig vilket kan äventyra din integritet om du campar nära andra.
4. Big Agnes Tiger Wall UL 2
Big Agnes Tiger Wall UL 2 är ett rymligt dubbelväggigt tält som bara väger 992 gram. Den är enkelt att sätta upp, har två stora sidodörrar och två vestibuler, vilket ger goda förvaringsmöjligheter. Det finns ett stort fack i taket och två sidfickor. Interiören hos Tiger Wall är något mindre än den hos Copper Spur (som listas ovan) men tältet är gjord av tunt ”gossamer fabric” vilket gör det till det lättaste vandringstältet från Big Agnes som har två dörrar och två vestibuler. Om vikten är det primära (eller om du vill använda ett 2-mannatält för solovandring) är Tiger Wall ett bra alternativ.
5. REI Co-op Flash Air 2
REI Co-op Flash Air 2 är ultralätt tält som bara väger 879 gram. Den har två sidodörrar, två vestibuler och sätts upp med vandringsstavar (men vanliga tältstänger ingår också). Tältet är enkelväggigt men har massor av ventilationsmöjligheter för att dämpa kondens. En av de bästa egenskaper är möjligheten att enkelt kunna växla mellan en öppen och stängd uppställning. För personer som aldrig tidigare har använt ett tält som stöttas upp av vandringsstavar och är nyfikna på att prova dem är Flash Air 2 en bra ingångspunkt, eftersom den grundläggande uppsättningen är väldigt enkel. Det är också ett bra alternativ för lättviktsvandrare som vill lätta på sin last utan att spränga banken.
6. MSR FreeLite 2
MSR Freelite 2 är ett tält med två dörrar och två vestibuler som väger 907 gram. Tältet har ett helt rektangulärt golv utan en avsmalnande del, vilket gör det rätt unikt från de flesta andra tälten för två personer på marknaden. Inuti finns väl placerade fickor både på sidorna och i ett loft, som är perfekta för pannlampor, solglasögon och andra snabbåtkomliga föremål. En symmetrisk design gör uppsättningen supersnabb.
7. Tarptent Double Rainbow
Tarptent Double Rainbow är ett enkelväggigt tält som väger 1191 gram. Den har två sidodörrar och två stora vestibuler för förvaring av utrustning. Konstruktionen kräver en enda tältpinne som sätts i en påsydd ovansida. Tältet har ett badkarsgolv för att förhindra att regn kommer in samt stora sidoväggar i nät. Takventiler hjälper till att ventilera ut fukt och förhindrar intern kondens. Detta tält är mycket populärt bland lättviktsvandrare och ger utmärkt värde för priset.
8. Durston X-Mid 2
Durston Gear X-Mid 2 är ett rymligt dubbelväggigt vandringsstavstält som kräver två vandringsstavar för att sätta upp. Tältet väger 1025 gram och har två sidodörrar och två vestibuler med en form som gör det extremt väder- och stormtåligt. Den helmaskade interiörtältet har förskjutna toppar för att maximera takhöjden och kommer med fyra innerfickor för förvaring av utrustning. Stora ventiler ger utmärkt ventilation, men dörrarna och vestibulerna är också designade så att de kan lämnas öppna i regnet utan stänk. En ultralätt DCF-version finns också tillgänglig.
9. Slingfin Portal 2
Slingfin Portal är ett lättviktstält för två personer som kan användas året runt i mer extremt väder (Slingfin grundades av Martin Zematis, killen som startade Mountain Hardware). Tältet väger bara 1305 gram och har ett unikt fyrlinjesystem som ger suveränt vindmotstånd utan extra vikt. Två stora vestibuler och många innerfickor ger klassens bästa boendevänlighet, medan dess fristående, kupolformade exoskelett gör det enkelt att sätta upp. Dörrventiler ger obegränsat luftflöde över tältet för utmärkt kondenshantering utan att ge avkall på väderskyddet.
10. NEMO DragonFly 2
NEMO DragonFly 2 är ett fristående tält med två dörrar och två överdimensionerade vestibuler som ger gott om förvaring för ryggsäckar och blöta vandringskängor. Dess exoskelettarkitektur kommer med förhöjda tältstänger som maximerar huvud- och axelutrymmet, vilket ger gott om utrymme inuti för att byta kläder. De stora D-formade dörrarna gör det enkelt att komma in och ur tältet och kan även rullas tillbaka vid varmt väder för extra ventilation. Ljusfickor över huvudet i båda ändar använder speciellt tyg för att ge ett jämnt sken i hela tältet, medan invändiga redskapsfickor i hörnen ger gott om förvaring för personliga föremål.
Vad ska man tänka på när man köper tält?
Tält har egentligen en huvudfunktion, att ”torrhålla liggande”. För oss vanliga dödliga handlar det om tak över huvudet medans vi sover. Men om ”tak över huvudet” är huvudfunktionen så behöver vi ju egentligen inget tält. Utan det räcker i vissa samman om jag spänner upp ett skynke av vattentätt material (en tarp eller presenning). Förutsättningen är då att det inte blåser eller att det inte finns några mygg. Och här kommer vi in på ett nyckelord i sammanhanget när det gäller tält, nämligen omständigheterna.
Att välja tält handlar om att välja tält efter omständigheterna. Här finns två dimensioner som är väldigt användbara när man försöker bedöma vilket typ av tält som man behöver. Den första dimensionen är ”terräng” vilket syftar till om man kommer tältet i skogen där det är någorlunda vindskyddad eller på fjället där det kan vara mycket vindutsatt. Den andra dimensionen är ”årstid” vilket syftar till om man kommer man använda tältet under sommaren när det är barmark eller under vintertid.
Det säger sig självt att ett tält som är dimensionerat för att användas på ett vindutsatt fjäll under vintertid ställer stora krav på hållfasthet och konstruktion.
Men det är bara en bråkdel av alla svenska vandrare som någonsin kommer att tälta på ett vindutsatt fjäll under vintern. Trots det är de traditionella skandinaviska tälten som de flesta använder dimensionerat för att klara detta.
Det innebär således att om man håller till i skogen under barmarkssäsongen tvingas man bära på onödigt tunga och stabila tält som dessutom är dåliga på att ventilera bort fukt. Vi brukar med en dåres envishet upprepa att använda den lättaste utrustningen som gör jobbet. Dubbdäck är jättebra på vintern, på sommaren finns det både lättare och billigare lösningar.
Vandrar du på sörmlandsleden under barmarkssäsongen ska du självklart välja ett annat typ av tält om du skidar över finnmarksvidda på vintern. I det senare fallet bör du ha ett bombsäkert vintertält, medan du i alla andra sammanhang bör du välja en lättare tältlösning.
Tips och råd
Innan vi börjar prata om olika modeller behöver vi ta några ord om det här med körkort för tält. Vi har redan varit inne på att det inte finns (av naturliga själ) men vi tycker kanske att det borde finns. Liksom i trafiken är det ju inte alltid bilens fel om det händer en olika och samma sak gäller för tält. Det är inte alltid tältets fel om det inte håller för regn, rusk och vind. Man ser ofta många dåligt uppspänna, dragspelsliknande skapelser i skogar, berg och dalar. Därför kommer här några tips eller ”regler” att tänka på.
Första regeln är att välja en så skydda lägerplats som möjligt om det blåser eller regnar (eller om man misstänker att det kommer blåsa och regna under natten). En vindskyddad lägerplats gör väldigt stor skillnad. Trots det så ska man inte slå upp tältet i en håla där vatten samlas. Detta gäller dock i huvudsak området i tälten omedelbara närhet, det vill säga man kollar det vatten som rinner eller kommer att rinna ifrån tältduken och ned på marken runtom. Kommer det att rinna bort ifrån tältet eller kommer det att rinna in under tältet? Har man koll på detta så kan man vara ganska trygg.
Andra regeln innebär att när man spänner upp sitt tält så SPÄNNER man upp sitt tält. Det ska vara spänt. Nästan som ett korvskinn eller som ett trumskinn. Man stäcker linor, släpper efter på linor och flyttar på pinnar så att väven är väl sträckt överallt. Helst ska det finnas några veck alls.
Tredje regeln gäller det här med tältpinnar. När man väl har bestämt vart exakt tältpinnarna ska vara under hela natten (efter att man har spänt upp och justerat) så ska tältpinnarna slås hela vägen ner i marken. Den ska inte sticka upp vare sig decimetrar, centimetrar eller millimetrar. Tältlinan ska alltid träffa tältpinnen i en 90 grader rät vinkel. Inte snett så att den drar tältpinnen upp ur backen eller på något annat sätt. 90 grader och tältpinnen hela vägen ned. Är det extra blåsigt och man bedömer att tältpinnarna kanske sitter dåligt så kan man naturligtvis lägga ett antal tunga stenar på tältpinnarna runt om och eller på den vindutsatta sidan. Dom här stenarna tar man helst i en bäck och slänger tillbaka dom nästa morgon. Det man inte ska göra är att lämna dom här stenarna i en ring som ett moment över var ens tält har tillbringat natten. Man ska försöka i möjligaste mån låta dom som kommer till den här tältplatsen vi ett senare tillfälle komma till en så ostörd och oförstörd natur som möjligt.
Vilka olika typer av tält finns det?
Tarp
Lättaste formen av skydd är en tarp av lätt material. Min egen hemgjorda variant är ganska rejält tilltagen, den är gjord i ett material som heter Dyneema Composite Fabric vilket är extremt starkt, extremt lätt och extremt dyrt material. Tarpen väger bara 220 gram inklusive lina. En sådan tarp är lätt att göra själv, men materialet kostar runt 200 kronor per kvadratmeter (så det kan bli ganska dyrt ändå). Ett annat alternativ är att köpa en plastpresenning för 40 kronor vilket fungerar alldeles utmärkt. Det är klart, om man väljer ett tyngre material så kan det finnas anledning att tänka på hur stor presenning man egentligen behöver.
Fördelen med en tarp är att man kan spänna upp den på en mängd olika sätt beroende på väder och vind. Den är också luftig, ger minimala kondensproblem och man sover väldigt nära naturen. Nackdelen är att den redan vid ganska liten vind är väldigt kylande mot sovsäcken och man har inte något insektsskydd.
Tarptält
Tarp är utmärkt före och efter insektssäsongen. Är man minimalist så kan man skydda sig mot mygg genom att ha en ett insektnät över ansiktet när man ligger i sovsäcken. Det väger inte många gram. En annan variant är en lätt bivacksäck som man drar utanpå sovsäcken och som har insektsnät över ansiktet. Den skyddar dessutom mot kalla vindar.
Själv tycker jag båda dom här varianterna är lite väl minimalistiska. Jag vill ha ett avskilt utrymme där jag kan sitta och äta, skriva dagbok och inte behöva bekymra mig om surrande insekter i min omedelbara närhet. Det kräver någon form av innertält som jag kan spänna upp under min tarp. Sådana innertält väger lika mycket som de lättaste bivacksäckar (det vill säga 200 gram och uppåt). Har man då också en lätt tarp (som väger cirka 200 gram) är man snart uppe i ett halvt kilo för kombinationen tarp och innertält eller tarp och bivacksäck. Då finns det lösningar som enligt min mening både är lättare och bättre. Dom kallas för tarptält.
Ett tarptält kan man något förenklat beskriva som en avancerad tarp eller ett yttertält som med insektnät är förbundet med en vattentät tältbotten. Det finns också tarptält som har helt tät väv runtom, ofta kompletterad med insektsnät vid dörrarna. Dom lättaste tarptält är enligt min mening idealiska för skogen under barmarksperioden. Det finns även något tyngre tarptält som fungerar alldeles utmärkt under barmarksperioden på fjället. Det är då tarptält (som vid behovs) kan spänna ner tätt intill marken runtom hela tältet.
Här kan det vara läge att påpeka att det inte är alla tält (eller tarptält) som är särskilt lämpade för personer som är längre än drygt 180 centimetrar. Är man exempelvis 190 centimeter så kan du ofta ligga och släpa både fötter och huvud i kondensblöt tältväv. Det finns tält för långa personer, det här är alltså något som man bör tänka på när man köper tält.
Dom allra lättaste tarptält av Cuben Fiber eller Dyneema Composite Fabric är väldigt dyra. Det materialet är också fullständigt oelastiskt vilket gör det besvärligt att få ett bra spänn på tältet (om man inte sätter upp det på en fullkomligt slät gräsmatta). Tarptält utav traditionell tältväv (silnylon) som är något tyngre har dock fördelen att väven är en smula elastisk, vilket gör den mycket mer förlåtande när man spänner upp tältet på jämn mark. Det här är också en betydligt billigare väv, vilket leder till ett billigare tält.
Dubbelväggigt tält
Då har vi då kommit till det klassiska dubbelväggiga tältet. Dom för vinterbruk har en överkapacitet för sommarbruk och särskilt för skogen, vilket gör dom onödigt tunga och ventilationen blir ofta både tung och dåligt fungerande. Men glädjande nog så finns det idag ett ökande antal dubbelväggiga tält som är konstruerade för barmarksbruk, och därmed så hjälper tillverkar oss som måste konka runt på det hela att spara en del vikt. Det finns idag till och med dubbelväggiga tält som är lika lätta (eller lättare) än en hel del av de enkelväggiga tarptält som vi redan har prata om.
Nu gillar jag visserligen lätta prylar men jag är ändå lite skeptisk till dom allra lättaste dubbelväggiga tälten. Främsta orsaken är att vävarna med nödvighet blir värdigt tunna och lätta. Dessutom för att spara vikt blir ventilationslösningar ofta dåligt fungerande eller kanske till och med obefintliga. Jag har väldigt svår att se att de lättaste dubbelväggiga tälten har några fördelar framöver motsvarande enkelväggiga tarptält i samma viktklass (och med samma viktklass menar jag tält som väger mellan 500–1000 gram per person).
En annan faktor som man bör ha i åtanke när man väljer mellan de dubbelväggiga tält som finns på marknaden är skillnaden mellan den amerikanska och skandinaviska tältmodellen. Den skandinaviska modellen är något som Hilleberg gick i bräschen för när dom grundades för ett antal decennier sedan. Det innebär att yttertältet och innertältet reses samtidigt (det vill säga, dom sitter ihop) vilket är väldigt lämpligt när man slår upp sitt tält i regniga väder. Den amerikanska modellen har sina rötter i ett torrare inlandsklimat. Där reser man först innertältet och sedan draperar man det vattentäta yttertältet ovanpå. Det här en mindre lyckad lösning om man slår upp sitt tält i sammanband med att det regnar ordentligt. Då hinner innertältet (och golvet som man ska sova på) att bli blött innan man får dit det fladdrande yttertältet.
En annan sak som också tåls att tänkas på när det gäller skillnaden mellan den amerikanska och skandinaviska tältmodellen är konstruktionen och förhållandet mellan yttertält och innertält. Skandinaviska tält är ofta konstruerade på ett sådan sätta att när man öppnar yttertältsdörren så har man en absid innanför. Det eventuellt fallande regn riskerar således inte att falla på innertältet eftersom innertältet har en lodrät vägg och inte sticker ut i absiden. Amerikanska tält är ofta konstruerade så att när man öppnar yttertältet så riskerar fallande regn att komma på delar av innertältet.
Så för skandinaviska förhållanden är det definitivt så att jag använder och föredrar den skandinaviska modellen. Den amerikansk modellen på tält har sina fördelar i torra och varma klimat där det mindre ofta regnar. En stor fördel om det inte regnar är att man kan slå upp innertältet (som ofta mest bestå av myggnät) separat och ligga och sova under bar himmel och ändå vara helt skyddad mot insekter.
Viktiga egenskaper
Vikt
Tältets vikt är särskilt viktigt att ta i beaktning när du ska bära det på ryggen. Ju längre och tuffare vandringsled desto jobbigare blir det. Så frågan är hur mycket komfort du kan tänka dig tumma på för att spara in grammen. Ett tälts ”total vikt” är den sammanlagda vikten av alla tältdelar, nämligen innertält, yttertält, bågar, markpinnar, packpåsar, instruktioner, reparationsutrustning och andra eventuella grejer tillverkaren skickar med. Ett tälts ”minsta vikt” är den sammanlagda vikten av det absolut nödvändigaste, det vill säga innertält, yttertält och bågar. Varför skillnaden? Många lämnar alla extra förpackningar hemma istället för att bära med sig det.
Tältstänger
Tältstänger är gjorda av glasfiber, aluminium eller kolfiber. Aluminium är den mest hållbara av de tre, medan kolfiber normalt endast används i mycket avancerade tält där fokus ligger på låg vikt. Glasfiber är det minst hållbara som ofta går sönder, så mycket att vi rekommenderar att du undviker alla tält med glasfiberstänger. Alla ovan har tältstänger i aluminium eller använder vandringsstavar. De flesta tillverkare som säljer vandringsstavstält erbjuder vanliga tältstänger som ett tilläggsköp.
Hållbarhet
Golvet i ett tält är den del av ett tält som med största sannolikhet punkteras eller slits sönder till följd av marknötning.
Dörrar
Tält med två dörrar är ofta att föredra när man köper ett tält för två personer eftersom det innebär att varje person kan gå in och ut utan att störa varandra. 1-personstält med två dörrar är också ganska bekväma, särskilt i dåligt väder, eftersom du kan laga mat under en vestibul och ha utrustning i den andra.
Förvaring
Invändiga fickor och förvaringsorganisation är ett plus i ett flermanstält. Leta efter invändiga fickor och redskapsöglor för att hänga upp utrustning i taket. Ett redskapsloft är en extra bonus. Vestibulutrymme är alltid ett plus också, speciellt om det finns flera dörrar så att redskapsförvaring inte blockerar in- och utgång.
Ventilation
Alla tält upplever tältkondens. Med en bra tältplats och ventilation är de bästa sätten att undvika det. Leta efter tält som har massor av nät för att underlätta luftflödet, övre ventiler för att släppa ut fuktig luft och dörrfästen för att rulla upp tältdörrarna och hålla dem öppna på natten.